Anorexia nervosa, atypisk anorexi nervosa, bulimi, hetsätning, överätning, ARFID

Socialstyrelsen uppskattar att drygt 200 000 personer i Sverige har någon form av ätstörning, det gäller  inte bara anorexi, utan gäller alla typer av ätstörningar. 

En svensk registerstudie visade att anorexi var vanligast under tonåren. År 2009 var den registrerade förekomsten av nya fall som högst bland 14–15-åriga flickor, cirka 206 fall per 100 000 personer under ett år. 

Anorexi kan drabba personer av alla kön och åldrar, även om den oftare diagnostiseras hos flickor & kvinnor, än hos män & pojkar. Alla ätstörningar är farliga på sina sätt. 

ANOREXIA NERVOSA & ATYPISK ANOREXIA

• Anorexia nervosa är bland dom vanligaste ätstörningarna som finns och är en allvarlig ätstörning där personen ofta har en stark rädsla för att gå upp i vikt och en förändrad uppfattning om sin kropp. Det kan leda till att man begränsar sitt matintag eller på andra sätt försöker påverka sin vikt. Anorexia Nervosa är en psykisk sjukdom, inget man väljer själv. Anorexia Nervosa påverkar både fysiska men också det psykiska måendet. Det kan leda till allvarliga hälsoproblem och behöver då professionell behandling & stöd. Anorexia Nervosa och Atypisk anorexia nervosa är i princip samma sak bara att när man har atypisk anorexia så är man antingen normalviktig eller överviktig fast med samma symptom som ”vanlig” anorexia.  Man känner sig äcklig när man äter, tjock fast man egentligen inte är det. 

• Atypisk anorexia, är nästan samma som vanlig anorexia. Samma kriterier förutom att de skiljer sig åt med hur mycket man väger, t.ex. Är man normal viktig eller överviktig men har samma tankar och kontroller över kropp och vikt så får man ofta diagnosen ”Atypisk Anorexia Nervosa” istället för Anorexia Nervosa
• Atypisk anorexia och vanlig anorexia nervosa skadar både organ men också upptag av näring.

BULIMIA NERVOSA (BULIMI)

• Bulimi är också en väldigt allvarlig ätstörning, men den skiljer sig en aning ifrån Anorexia tex. Personer med Bulimi får återkommande episoder av hetsätning och försöker efter kompensera, genom bland annat, kräkning , laxermedel & vätskedrivande. Med bulimi får man ofta en känsla av att tappa kontrollen, känner skam och skuld kring ätande. Bulimi kan ge allvarliga skador på kroppen om man inte får behandling. Till skillnad från anorexia så märks inte bulimi lika tydligt eftersom vikten ofta inte påverkas på samma sätt som anorexia. Bulimi har mycket gemensamt med ätstörningen anorexi. Ibland kan du utveckla bulimi efter att tidigare ha haft anorexi. Du kan också ha en form av anorexi som innebär att du både svälter dig och har bulimi samtidigt. Det kan skada din kropp allvarligt om man inte får stöd & behandling. Din självkänsla är överdrivet beroende av din kroppsform och vikt om du har bulimi. Du är ofta missnöjd med dig själv. Du tänker ofta på mat, du får svårare att koncentrera dig när du gör saker du brukar och du sover sämre än vanligt. 

HETSÄTNINGSTÖRNING (BED)

• Hetsätningsstörning är en form av ätstörning som kan uppstå i alla åldrar. Sjukdomen kallas även för (BED), efter engelskans binge eating disorder. Precis som vid ätstörningen bulimi innebär hetsätningsstörning att du har problem med hetsätning. Skillnaden är att du inte försöker göra dig av med det du har ätit efteråt. Hetsätning innebär att du ibland elr ofta äter stora mängder mat på kort tid på ett sätt som du inte har kontroll över. När du förbjuder dig själv att äta vissa saker får kroppen ett sug efter just sån mat. Suget efter den förbjudna maten kan framkalla en attack av hetsätning som inte går att stoppa En sådan attack kallas för episod. Episoderna inträffar ofta i situationer när du känner dig nedstämd, ledsen, förvirrad, stressad eller orolig. Hetsätningen kan då tillfälligt upplevas som en tröst. Oftast är du ensam när du hetsäter. Efteråt är det vanligt att känna nedstämdhet, skuld, skam och äckel över dig själv. Men det finns behandling att få. 

ARFID (Selektivt ätande)

• Tillståndet handlar inte om utseende eller viktkontroll, utan om att personen äter för lite eller väldigt ensidigt. Det leder ofta till näringsbrist, viktnedgång, avstannad tillväxt hos barn eller behov av näringstillskott/ sondnäring. Det kan också påverka den sociala vardagen negativt. Det är vanligt bland personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autism, ADHD, men det förekommer även hos personer utan NPF. Men med rätt hjälp och stöd finns det hjälp att få

OBS! Det finns flera olika typer av ätstörningar men dessa e dom vanligaste. 

Alla former av ätstörningar är farliga på sitt sätt, alla skadar på något sätt och det finns hjälp att få. Känner du någon som är drabbad eller du själv känner dig träffad så finns vi F & N som stöd åt er! 

Vi finns på Instagram @stjanor.behover.morker

Massor kramar N & F🩷

Läs mer